Idag presenterades den nya säkerhetspolitiska rapporten, vars syfte är att visa att Sverige behöver gå med i Nato för att kunna skyddas mot ryskt anfall. Den konstaterar att Sveriges nuvarande samarbeten inte innebär några garantier om hjälp vid hot eller angrepp mot landet. Enda sättet att uppnå detta är genom ett Natomedlemskap och Ukraina pekas ut som exempel på vad som kan hända annars. EU sågas som alternativ till kollektivt försvar.

Rubrikens citat är en sammandragning och inte ett exakt citat. Rapportens sammanfattning säger bland annat följande:
“Sveriges nuvarande försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten är förutsättnings- skapande och har bidragit till en hög grad av interoperabilitet med strategiska partnerländer. Samarbetena har bidragit till möjligheten att agera tillsammans i en krissituation och ytterst krig. Nuvarande samarbeten omfattar inte ömsesidigt bindande försvarsförpliktelser. Någon garanti för att Sverige skulle få hjälp om ett hot eller angrepp riktades mot landet finns inte inom ramen för nuvarande samarbeten.
Rapporten Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige, regeringen.se
Det kan inte uteslutas att Sverige kommer att utsättas för ryska provokationer och motåtgärder under en transitionsperiod i samband med en eventuell svensk Natoansökan. Det finns en beredskap att bemöta ryska hot, men det går inte med säkerhet att eliminera alla risker för ryska provokationer och påverkansförsök.
Det är inte politiskt, ekonomiskt eller militärstrategiskt realistiskt att utveckla bilaterala försvarsallianser, med ömsesidiga försvarsgarantier, utanför befintliga europeiska och euroatlantiska strukturer. Det är uppenbart att det saknas politisk vilja bland medlemsstaterna att utveckla ett kollektivt försvar inom EU.
Det ryska anfallet mot Natopartnern Ukraina har även åskådliggjort gränserna för Natos åtaganden gentemot icke-allierade genom att klargöra att artikel 5 enbart avser försvar av de allierade. Det finns ingen partnerdimension i Natos kollektiva försvar.“
Så var det med den saken. EU och Lissabonfördragets 42.7 är inte ett fungerande alternativ till Nato eller fortsatt allianslöshet.
Deltagarna från S, M, SD, C, KD och L är eniga om rapportens innehåll, medan V och MP ifrågasätter det som skrivs om Sveriges nuvarande samarbeten och perspektiven på ett svenskt Natomedlemskap. Från rapportens avsnitt om ett svenskt Natomedlemskap står det bland annat:
“Den främsta konsekvensen av ett eventuellt medlemskap i Nato är att Sverige skulle bli en del av Natos kollektiva säkerhet och omfattas av säkerhetsgarantier enligt det Nordatlantiska fördragets artikel 5.R
yssland (eller Sovjetunionen) har aldrig angripit en Natoallierad, men har däremot i närtid angripit stater som står utanför alliansen. Rysslands invasion av Ukraina och Natos vidtagna åtgärder påvisar den åtskillnaden mellan de länder som omfattas av Natos försvarsgarantier och dem som inte gör det. Betydelsen av att omfattas av garantier har ökat då Ryssland visat sig berett att genomföra ett storskaligt militärt angrepp mot ett grannland.”
Man konstaterar att Sverige kan komma att utsättas för påverkansoperationer, cyberangrepp, kränkningar och annat aggressivt uppträdande, samt fortsatt tjat om ryska kärnvapen när Sverige inlett en process att anslutas till Nato.
Det kan även bli aktuellt med våldshandlingar från Ryssland, om än begränsade på grund av kriget i Ukraina:
“Ryssland är för en tid framåt militärt försvagat av anfallskriget mot Ukraina. Ryssland har därför begränsade möjligheter att genomföra ett konventionellt militärt angrepp mot andra länder. Ryssland har dock kapacitet att genomföra begränsade våldshandlingar även mot Sverige, t.ex. sabotage med ryska specialförband eller insatser med långräckviddiga vapen.“
Tills anslutningen till Nato är färdig kommer Sverige själv få vidta åtgärder för att hantera de ryska aggressionerna, men att säkerhetsförsäkringar skulle hjälpa. Vi har fått en sådan från Storbritannien i förrgår.
“Det skulle också vara av vikt att Sverige på olika sätt fick säkerhetsförsäkringar från ett antal allierade under transitionsperioden. Ökad övningsverksamhet med internationella partners och allierad närvaro på svenskt territorium, samt i närområdet, skulle kunna verka tröskelhöjande. Det finns således beredskap att bemöta ryska hot, men det går inte med säkerhet att eliminera alla risker för eventuella ryska motåtgärder.”
Rapporten drar slutsatsen att ett svenskt och finskt Natomedlemskap skulle förbättra säkerhetsläget och agera konfliktavhållande, dvs bevara freden:
“Ett svenskt Natomedlemskap skulle höja tröskeln för militära konflikter och därmed ge en konfliktavhållande effekt i norra Europa. Om både Sverige och Finland var medlemmar i Nato skulle samtliga nordiska och baltiska länder omfattas av kollektiva försvarsförpliktelser. Den osäkerhet som i nuläget råder kring hur ett gemensamt uppträdande skulle utformas i en säkerhetspolitisk kris eller vid ett väpnat angrepp skulle minska.“
Alla riksdagens partier utom V och MP bakom rapporten, vilket ger 88% mandatstöd i riksdagen enligt nuvarande mandatfördelning till stöd för rapporten, vars slutsats ska tolkas som att Sverige bör ansöka om Natomedlemskap.
Om vi utsätts för ryska aggressioner på grund av att vi själva vill bestämma vår säkerhetspolitik så bevisar därmed Kreml att rapporten har rätt.
Nu håller vi ihop och håller ut den sista tiden tills vi är medlemmar i Nato. Samling runt fanan för svensk fred, frihet, demokrati, välfärd och välstånd, nu idag och i framtiden. Räkna dock att olika former av subversion och assymetriska angrepp kan förekomma, inklusive riktad mot denna plattform. Se över din hushållsberedskap för att hantera de små störningar som tillfälligt kan uppstå vid ryska öppna eller dolda aggressioner.
