Asienbörserna hänger på USA med stora uppgångar under torsdagsmorgonen, efter gårdagens amerikanska inflationssiffror. Inflationen i Sverige var lägre än väntat, vilket förstås späder på lyckan när svenskarna väljer glädjen.
Stockholmsbörsen steg måttligt igår med OMXSPI på +0.30%, men storbolagsindex OMXS30 sjönk med -0.20%. Den svenska kronan stärks rejält till 10:66 SEK mot dollarn och 11:60 mot euron, förmodligen på förväntningar om att även USA och ECB kommer sänka sina styrräntor. Guldpriset är dock upp något till 820:- SEK per gram.
Svensk inflation landade igår på 3.9% för den faktiska konsumentprisinflationen KPI, vilket var under konsensus på 4.0%. Det teoretiska kalenderbitarmåttet KPIF, som Riksbanken började följa som sitt enda beslutsunderlag för att styra ekonomin med en enda parameter styrräntan och för att slippa sluta med krisräntor, gick 2.3% i årstakt, förvisso upp från 2.2% men under konsensusprognosen 2.4%, varpå allmän glädje och gamman följde då beskedet nu var att “Riksbanken måste sänka räntan jättefort, för KPIF kom in en promilleenhet under vad vi högavlönade ponduspostulerare som kollektiv gissade på”.
Välj alltså glädjen.
Även USA valde gläjden då CPI landade på konsensusprognosens 3.4%, ner från tidigare 3.5% i årstakt. Att de högavlönade ponduspostulerarna hade rätt ledde till glädje och S&P-500 stdg +1.17% och Nasdaq 100 +1.49% när långa amerikanska räntor rasade. Tvååringen gick från 4.81% till 4.73% och tioåringen från 4.45% till 4.36% och lägsta nivån sedan i april.
Inom FANANGST rasade Tesla -2.01% och NEtflix gjorde svaga -0.02% men i övrigt var det svarta siffror där Spotify gick bäst på +4.45%.
I de asiatiska tidszonerna väljer man likt alla andra glädjen och ASX 200 går +1.8€, Hang Seng +1.76%, KOSPI +0.85%, Nikkei 225 +1.07% och Straits Times +0.83%.
Sedan kan man (jag) förstås tycka att om ekonomi och marknader är så rysligt beroende av att amerikansk inflation landar på väntad promilledel, så är det kanske inte så bra ställt med finansmarknaderna. Men det är jag, glaset är trots allt alltid halvtomt här på bloggen. Exempelvis innebär ju starkare svensk krona att utländska innehav tappar i svenskt skattetekniskt värde och latent skatteskuld och finansieringen av den fantastiska svenska offentliga sektorn därmed minskar.