Börsveckan inleds positivt i Asien – allt starkare krona – slopad värnskatt gav 6 miljarder mer i skatteintäkter – bostadspriserna steg i maj

Kronan fortsätter att stärkas och drar ned guldpriset. Slopandet av den extra höga marginalskatten för de högst ainkomsterna, värnskatten, gav sex miljarder kronor i ökade skatteintäkter och dess existens sedan 90-talskrisen har kostat svenska staten 280 miljarder kronor i utebliven skatt. Bostadspriserna steg ca en halv procent i maj enligt SBAB och Booli.

Stockholmsbörsen gick back förra veckan och breda OMXSPI gick -0.85% medan strobolagsindex OMXS30 gick -0.78%. Den svenska kronan fortsätter att stärkas och är nu på sin starkaste nivå mot dollarn sedan mars, efter att ha passerat dippen i april. USDSEK kostar nu 10:52. Även euron är tillbaka på mars nivåer med 11:42 SEK för en EUR. Starkare krona drar ner guldpriset som i skrivande stund går på 785:- SEK per gram.

I USA gick börserna också back. Tekniktunga indexet NAsdaq 100 gick -1.44% och breda S&P-500 gick -0.51%. Sämst inom FANANGST gick Spotify med -3.69% och bäst gick Nvidia med +2.97%.

Borta i de asiatiska tidszonerna inleds dock börsveckan nu positivt under morgonen, och samtliga index som bloggen bevakar stiger under måndagen. ASX 200 +0.79%, Hang Seng rusar +2.23%, KOSPI skuttar upp +1.90%, Nikkei går +1.15% och Straits Times går +0.31%.

Slopandet av värnskatten, dvs de extra procenten i marginal skatt på de högsta inkomsterna, höjde statens skatteintäkter med sex miljarder rapporterar Tidningen Näringslivet. Detta då höginkomsttagare som kan styra sin inkomst, som företagare, höjde sina löner när skatten sänktes eller arbetade fler timmar. Beräknignarn visar att staten gått miste om 280 miljarder kronor i skatteintäkter sedan värnskatten infördes av Socialdemokraterna 1995, då företagarna därmed hållit nere sina inkomster och andra begränsat sin arbetstid när det inte varit lönt att ta den där extra timmen övertid.

Värnskatten drog in sex miljarder om året, och med sex miljarder i ökade skatteintäkter så gav det alltså 12 miljarder i skatter per år att inte ha värnskatten, eller en ökning med 100%. Tidningen Näringslivet drivs dock av lobbyorganisationen Svenskt Näringsliv, så de kallar en ökning med 100% för 200% då man förmodligen växt upp med Göran Perssons skola.

Svenskt Näringsliv vill nu att avtrappningen av jobbskatteavdraget slopas, så statens skatteinkomster ökar ännu mer när inkomster inte motarbetas. En sådan skattesänkning på arbete kommer alltså ge mer skatteintäkter är tanken.

Nu missar man förstås att den främsta anledningen till höga skatter för höga inkomster är avundsjuka och den försvinner ju inte av skattesänkningar. Det är viktigare att alla får det sämre genom lägre inkomster och lägre skatteintäkter, än att staten får in mer skatt som kan gå till de svagaste i samhället.

SBAB och det adopterade dotterbolaget Booli rapporterar att bostadspriserna steg i maj, även om det finns viss variation, som gör att man titulerar det hela som skakig prisuppgång. Man är dock så seriösa att man faktiskt säsongsjusterar priserna, som då steg 0.2%, fördelat på 0.6% för lägenheter och 0% för villor, men i nominella termer (=faktisk värdering) steg lägenhetspriserna 0.5% och villorna 0.4%. Uppgången för lägenheter var alltså något högre än normal och villorna precis som normalt i maj.

SBAB:s chefsekonom säger:

“Bostadspriserna har nu visserligen stigit fem månader i rad och med sammanlagt nästan 6 procent sedan årsskiftet. Den trendmässiga prisuppgången – alltså när man justerar för hur mycket bostadspriserna brukar öka i maj – indikerar dock en betydligt lägre prisuppgång än i april. I tre av sex regioner föll lägenhetspriserna och i två regioner även villapriserna. Man kan kanske mot denna bakgrund sammanfatta prisuppgången i maj som lite skakig.”

För lägenheter kan man se rekyler där priserna stigit som mest, men för villor går det väl inte att s annat mönster än att uppgångarna är starkast i storstadsområdena

Man kan väl bara konstatera att bostadspriserna vänt upp. Nu brukar de gå ner i olika omfattning i juni – juli och går sedan starkt i augusti – september för att sedan falla mot slutet av året, men det är helt normalt.

Räntorna kommer inte stiga nämnvärt för svensk del, utan snarare sänkas. Konjunkturen kommer nu återhämta sig, folk kommer få lönehöjningar och om ett tag kommer arbetslösheten gå ner. Man kan nog konstatera att kraschen i bostadsbubblan inte blev värre än så här den här gången och att nedgången nu är över. Reala nedgångar var någonstans runt 30%.

Att priserna kommer stiga framöver betyder dock inte att de kommer skena. Man kan ju säkra och säga att de ska stiga 3% om året eller vilken takt det nu blir på lönehöjningarna.

Bloggen har dock alltid fel om bostadsbubblan, så att …

Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).

Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.