Börsveckan avslutas negativt i de asiatiska tidszonerna även om fallen i USA på den nya räntebananen lugnade ner sig och de långa amerikanska räntorna fortsätter stiga. Svenska kronan stärks efter Riksbankens väntade sänkning av styrräntan med 0.25 procentenheter och banken står kvar vid sin banan att endast sänka en gång till. Sveriges regerings nya prognos innebär dock att räntan sänks två gånger och att högkonjunkturen uteblir 2025 för att anlända först 2026, och punkterar därmed omedelbart den nyss klubbade budgeten för 2025.
Stockholmsbörsen drogs med i de amerikanska rasen på den ändrade amerikanska räntebananen och föll med -2.23% för OMXS30 och -2.36% för OMXSPI igår. Kronan stärktes dock på det väntade beskedet om en sänkning av svensk styrränta till 2.50% från 2.75% och dollarn handlas i 11:04 SEK medan euron hittas på 11:44. Guldpriset föll på starkare krona och högre amerikanska långa räntor och ligger i skrivande stund på 922:- SEK per gram.
I USA lugnade börsfallen ner sig och S&P-500 var oförändrad på -0.09% och Nasdaq 100 föll bara -0.47%. Inom FANANGST-aktierna föll bara Tesla och Facebook, och då endast med -0.90% och -0.27%. Spontant verkar reaktionen på Federal Reserves nya räntebanan varit överdrivna och oavsett övergivna för stunden.
Lång aamerikanska räntor fortsatte rusa och tioåringen steg 0.07 procentenheter till 4.57% men tvååringen backade till 4.32%. Korrekt revertering av räntekurvan fortsätter, dvs högre ränta på längre löptider, även om 30-åringens 4.74% är lägre än 20-åringens 4.82%.
Borta i de asiatiska tidszonerna fortsätter det dock falla nu på morgonen och börsveckans sista dag. ASX 200 går -1.24%, HAng Seng +0.08%, Nikkei 25 -0.20%, KOSPI -1.48% och Straits Times -0.98%.
Riksbanken sänkte som väntat styrräntan från 2.75% till 2.50% men stod fast vid sin räntebanan att räntan bara kommer sänkas en gång till och bli 2.25% framåt mitten av våren, för att sedan ligga kvar där till och med ista kvartalet 2027, dvs så långt som centralbankens nya prognos över ekonomin sträcker sig.
2.25% i ränta är således alldeles lagom. Riksbankens styrmedel för hela svenska ekonomin, KPIF, blir exakt på målet 2.0% nästa år, 1.9% år 2026 och sedan 2.0 år 2027. Perfektion från ponduspostulerarna på Riksbanken. KPI, som är det som resten av Sverige lever med blir 0.7% nästa år, 1.8% år 2026 och sedan det enligt ekonomer perfekta 2.0% år 2027.
Riksbanken reviderar ner sin BNP-prognos till 1.8% för 2025 och 2.6% för 2021. För 2027 blir den första prognosen 2.1% och fallande. Vi får alltså bara högkonjunktur år 2026 – 2027, och sedan dyker vi in i lågkonjunktur mot slutet av 2027 igen.
Nu vet vi det.
Bolåneräntor bör således givet 2.25% i styrränta någon gång i vår plana ut runt 3.0% och billigare än så blir det inte på bostadsmarknaden framöver, även om inflationen sägs ligga i balans. Underligt nog ska ändå hyrorna höjas 5% nästa år sägs i en artikel hos SvD. Men inflationen är alltså bara två procent och all annan uppfattning är bara ekot av egots vibrationer.
Trots att ekonomer vill hävda att ekonomi är en exakt vetenskap, ja finare än fysiken rent av, så lade regeringens ponduspostulerare från Finansdepartementet prognosen att Riksbanken ska sänka sin styrränta två gånger till, och inte som Riksbanken själva säger bara en gång till, men regeringen håller med om fortsatt lågkonjunktur nästa år.
Även regeringen lade en prognos till 2027, men värt att notera är att denna prognos invaliderar statsbudgetens beräkningar för 2025, då dess prognos alltså redan anses vara förlegad och felaktig.
BNP-tillväxten blir 2.0% år 2025 och på gränsen till högkonjunktur, men vi får riktig högkonjunktur med 3.0% i tillväxt 2026 och även 2027 med 2.5%. Inflationen som mätt i KPI blir 0.4% nästa år, sedan 1.6% år 2026 och 2.1% år 2027. KPIF lägger sig perfekt på 2.0% nästa år, 1.8% år 2026 och sedan perfektion igen 2027. Styrräntan sänks till 2.00% år 2025 och ligger sedan kvar där hela 2026 och 2027.
För att illustrera att två ponduspostulerare säger att de är Jesus och minst en av dem måste ha fel erbjuder bloggen en liten tabell nedan, så får ni välja vilken ni tror på.
| Ponduspostulation | 2025 | 2026 | 2027 |
| BNP, Finansdepartementet | 2.0 | 3.0 | 2.5 |
| BNP, Riksbanken | 1.8 | 2.6 | 2.1 |
| KPI, Finansdepartementet | 0.4 | 1.6 | 2.1 |
| KPI, Riksbanken | 0.7 | 1.8 | 2.0 |
| KPIF, Finansdepartementet | 2.0 | 1.8 | 2.0 |
| KPIF, Riksbanken | 2.0 | 1.9 | 2.0 |
| Styrränta medel, Finansdepartementet | 2.22 | 2.00 | 2.00 |
| Styrränta medel, Riksbanken | 2.30 | 2.25 | 2.25 |
Som skattebetalare kan man ju tycka att det verkar onödigt att ha två uppsättningar ponduspostulerare som lägger olika postulationer, men bägge får betalt. Sedan har vi Konjunkturinstitutet också, och säkert ytterligare ponduspostulerare.
En effektivisering av statsapparaten vore att sparka alla statliga ponduspostulerare utom en. Det finns ju fortfarande massor med privat finansierade dito i form av samtliga storbanker plus åtminstone Danske, LO, Svenskt Näringsliv mfl, så det kommer ändå finnas postulationer att välja och vraka mellan.
Stora pengar att spara iaf, för jag antar att dessa ponduspostulerare är välavlönade.
Besparingspotentialen understryks av att både regeringen och Finansdepartemetet är ganska överens med Riksbanken, och att det ofta bara skiljer sig en tiondels procentenhet i postulationen. Utom gällande BNP. Här måste regeringen hålla upp siffrorna för att kunna motivera budgetreformer och därmed vinna valet 2026. Något sådan behöver inte Riksbanken bryr sig om. Det enda kalenderbitarna där bryr sig om är KPIF. Det fulländade måttet och det enda man behöver veta för att styra en ekonomi.
Nåja, räkna inte med att era bolåneräntor faller mycket under 3.0% framöver om man ska tro postulationerna, om ni inte är ena jävlar på att förhandla.
Sedan tar det upp till tre månader innan räntesänkningar syns i era plånböcker, beroende på när era tremånadersräntor rullas över. Med sämsta möjliga timing kan man få 0.75 procentenheters sänkning i februari efter att betalat överräntor på tre månaders styrräntesänkningar. Din bank tackar dig.