Det påstås att de svenska hushållen sparar. Men i verkligheten beror bruttosparandet i princip bara på insättningar i pensioner och bostadsrätter, medan man i själva verket exklusive sk periodiseringar går back finansiellt. 57% av "sparandet" handlar dessutom om att köpa bostadsrätter.
 |
| De svenska hushållens "sparande" 2016K4 enligt SCB:s "Sparbarometer". |
Större delen av sparandet är dessutom inte det vi traditionellt tänker på som sparande - pengar du kommer åt och betalar själv.
12 697 MSEK handlade om "sparande" i form av köp av nya bostadsrätter. Bostadsrätter är som bekant i statistiken en finansiell tillgång och när någon köper en nybyggd bostadsrätt räknas det alltså som sparande.
35 031 MSEK är "sparande" som din arbetsgivare gör åt dig i form av tjänstepensionsinbetalningar. Detta är pengar du kanske inte kommer åt förrän om 30-40 år och då som ersättning för att du inte längre får någon inkomst från ett jobb - de pengarna ska alltså betala din mat och är inget du kan festa loss med. Det är inte heller pengar som du sparar själv utan som din arbetsgivare sparar åt dig. Du har ingen möjlighet att säga nej till detta sparande och använda pengarna till något annat.
9 988 MSEK av "sparandet"är statens inbetalningar av premiepensioner. Se ovanstående stycke om tjänstepensionerna. Till skillnad mot tjänstepensionerna bestämmer du inte ens själv när detta "sparande" betalas ut.
Ovanstående tre poster blir tillsammans 57 716 MSEK av bruttosparandet 74 380 MSEK. Bruttosparandet rensat för sk periodiseringar är dock endast 22 150 MSEK. Periodiseringarna definieras av SCB som pensionerna och "förutbetalda kostnader och upplupna intäkter".
Över hälften (57%) av hushållens sparande är alltså köp av bostadsbubblans överprissatta bostadsrätter. Detta faktiska sparande om 22 150 MSEK möts av ökade lån på 56 232 MSEK och nettosparandet utan pensioner etc är alltså -34 082 MSEK.
Så när någon tjatar om hushållens sparande så vet ni att ni har med en som bara läser rubriker, och möjligen ingressen i planterade mediaartiklar, som ska sopa över problemen. Tittar man på sparandet i faktiska tillgångar är hälften in i bostadsbubblan och det med lånade pengar. Något faktiskt användbart sparande existerar inte, tvärt om.
SCB:s sparbarometer hittar ni här om ni inte tror på siffrorna.
I övrigt sker det netto i princip försumbart eller negativt sparande i aktier (-72 MSEK) eller fonder (1 356 MSEK), men väl pengar in på bankkonton inklusive skattekontot. Hushållen säljer även av sina obligationer (-4 249 MSEK). Men man köper alltså bostadsrätter samtidigt som man lånar för fullt.
 |
| Som vi ser här så har sparandet rensat för tjänstepensioner och premiepensioner varit negativt fyra av de fem senaste kvartalen. Detta trots att köp av nya bostadsrätter alltså räknas som sparande och ligger på runt 10 000 GSEK per kvartal. De positiva siffrorna går alltså inte att komma åt utan är låsta i pensioner. Källa: SCB Sparbarometern |