Riksbankens räntebesked var väl generellt som väntat, dvs att man gör ingenting och att inflationen magiskt ska försvinna. Stödköp av obligationer kvarstår och den egna killgissningen av hur de själva ska agera är att de höjer reporäntan under andra halvåret 2024, vilket iofs är en skärpning.
“Sverige förklaras den höga inflationen helt av snabba prisökningar på el och drivmedel. Om man bortser från energipriserna är inflationen nära 2 procent. Riksbanken bedömer att energipriserna inte kommer fortsätta öka i år och att KPIF-inflationen därför faller tillbaka. Det är visserligen svårt att säga hur varaktig den höga inflationen kommer att bli, men i prognosen väntas den falla till drygt 1 procent i slutet av 2022 och ligga nära 2 procent från mitten av nästa år.”
Så var det med den saken. Högre energipriser påverkar alltså ingenting annat, utan existerat isolerat i ett vacuum. Att allt fler branscher höjer priserna kraftigt eller flaggar för prisökningar på grund av energipriserna är helt enkelt fel och bara inbillning.
Således lämnas styrräntan reporäntan oförändrad på noll procent.
Riksbanken skulle egentligen slutat köpa obligationer, men tog nu beslut om att köpa obligationer för 37 miljarder kronor under andra kvartalet för att kompensera för att en andel av stödköpen nu förfaller och betalas tillbaka. De ska alltså ersättas med nya obligationsköp och inte avvecklas.
Ingen är väl egentligen förvånad. Det spelar ingen som helst roll vad inflationen ligger på – Riksbanken kommer bara säga att det är tillfälligt och strunta i att vidta åtgärder. Själva styrelsen för Riksbanken verkar mest vara en arbetsmarknadspolitisk åtgärd där lite överavlönade kan få sitta och lajva att de är viktiga.
Ett rimligt förslag är annars att bara lägga ner charaden helt.
KPIF-inflationen är nu 4.1% men Riksbanken hänvisar nu istället på inflationen utan energi. För vi klarar oss alla utan el och värme.
Under tiden fortsätter marknadsräntorna uppåt. Femåriga bolåneobligationer har ökat cirka 0.3 procentenheter bara sedan månadsskiftet januari-februari.Tydligen tycker marknaden annorlunda än de smartaste i Riksbanksrummet.