Bostadsbyggandet av lägenheter i flerbostadshus är nu nästan tillbaka på 2017 års nivåer innan spekulationen i ofärdiga bostadsrätter punkterades och bostadspriserna rasade 2017 – 2018. På villafronten stiger visserligen byggstarterna, men det byggdes fortfarande mer villor 2017 och eventuell coronaeffekt är högst begränsad. Grafer nedan.

Lägenhetsbyggandet i Sverige är alltså tillbaka nära rekordnivåer som är historiskt höga även sett till miljonprogrammet. Detta avser lägenheter i flerbostadshus, vilket är vad de flesta tänker på som lägenhet. Dock räknas annars även villor som lägenheter, fast med en eller högst två dito i byggnaden.
Byggstarterna föll 2017 – 2018 från toppen 2017 i samband med att spekulationsbubblan i ofärdiga nyproducerade lägenheter punkterades, men har nu alltså återhämtat sig. Frågan är om även spekulationen där man tecknar sig på en lägenhet utan avsikt att flytta in, och sedan säljer den med vinst innan inflytt också är tillbaka?
I så fall är ju timingen perfekt för spekulanterna nu när bankerna höjer räntorna, vilket kan punktera bostadsbubblan igen.

Under 2021 byggstartades det 48 717 lägenheter i flerbostadshus och färdigställdes 34 811. Siffrorna är preliminära.
Som man ser ovan släpar färdigställandet efter med ungefär två år, men bör alltså vända upp igen under 2022.
För villaproducenterna verkar det fortfarande inte synas någon ljusning, utan villabyggandet når inte upp till historiska nivåer.

Byggstarterna ökade något under 2021 till 12 142 och färdigställda villor sjönk till 8 987. Man är inte i närheten av historiskt villabyggande, där miljonprogrammet mycket handlade om att rulla ut enorma villamattor. Villabyggandet har aldrig heller nått till nivåerna som gällde inför 90-talskrisen. Det är lätt att glömma att miljonprogrammet inte bara var idag problemförorter, utan förutom många centrala lägenhetskvarter i våra städer, så satsades det framför allt på villor.
Det har pratats om en coronaeffekt och att folk skulle börja vilja flytta till villor, och kanske kan det förklara återhämtningen i byggandet, men det orkar fortfarande inte upp till ens 2017 års nivåer. Vad som är tydligt är att det byggs lägenheter, inte villor.
Lägenheter kan byggas billigt och säljas dyrt som bostadsrätter med t ex fejkade för låga månadsavgifter, medan vinsten i ett villabygge är annorlunda och inte lika lockande för marknaden. Det går inte att dölja boendekostnaderna i en villa genom att exploatören tillsätter den första bostadsrättsföreningsstyrelsen som lägger orealistiska ekonomiska planer och sätter för låga månadsavgifter, för att kunna blåsa upp priset. Villabyggandet är helt enkelt inte en lika bra affär för branschen.
Ändå bor majoriteten av Sveriges befolkning fortfarande i villa, vilket beror på att villahushållet i snitt består av fler personer än lägenheten i flerbostadshus.
Ska man tala om en coronaeffekt och boom för villor vill åtminstone jag se byggande av villor som skulle vara på de högsta nivåerna sedan 90-talskrisen. Men det ser vi fortfarande inte.