Quantcast
Channel: Cornucopia?
Viewing all 12997 articles
Browse latest View live

Regeringen Löfven stoppade skogsbrandutredningen hösten 2014

$
0
0
Regeringen Löfven (s) stoppade skogsbrandsutredningen, som alliansregeringen startade den 14:e augusti 2014, samtidigt som branden i Västmaland fortfarande pågick. I slutet av november avbröt socialistregeringen utredningen.
Lade ner utredningen av skogsbranden i Västmanland 2014, och alla de erfarenheter man kunde dra av den.
Regeringen Löfven lade alltså ner den pågående utredningen av den stora skogsbranden i Västmanland 2014. Detta då utredningen bara hade sex månader kvar att slutföras. Detta rapporterar Expressen (inte en länk www.expressen.se/nyheter/utredaren-regeringen-skyllde-pa-ekonomin/).
Den sparkade inrikesministern Anders Ygeman (s), som inte ens kan boka ett mötesrum.
Istället startade man under den numera sparkade inrikesministern Anders Ygeman (s) en ny utredning i MSB:s regi, som tog 14 månader och föreslog ytterligare tre utredningar. Räddningstjänstutredningen lämnades över till regeringen för en dryg månad sedan, nästan fyra år efter skogsbranden i Västmanland och en hel mandatperiod.

Regeringen Löfven har alltså lyckats med konststycket att under en hel mandatperiod inte komma med några åtgärder utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014, annat än utredningar. Och nu står vi där vi står.

Läsarna tror M bildar regering med stöd av SD

$
0
0
Ska man tolka ut förra söndagens enkät om regeringsunderlag och regeringspartier tror läsarna att Moderaterna bildar regering med stöd av SD. I mycket handlar det väl om önskedrömmar utifrån läsarnas politiska preferenser och inlänkade enkätsvar från SD:s Internetsvans.
Enkätsvaren.
Det sannolikaste regeringspartiet killgissar läsarna till att vara Moderaterna. Det är intressant, då övriga allianspartier C-FP-KD åläggs mycket lägre sannolikhet att ingå i regering. Samtidigt anges SD som näst sannolikaste regeringsunderlag efter Moderaterna.

Detta talar för att läsarna tror på en Moderat minoritetsregering, med stöd av SD som dock lämnas utanför regeringen. Att M sticker ut så mycket över de övriga allianspartierna betyder att läsarna inte tror på alliansen som regeringsalternativ längre.

Sannolikheten för att SD ska ingå i en regering sätts dock till lägre än regeringsunderlaget, på samma sannolikhet som Centerpartiet. Då har ju både SD och C fördelen att de inte är de som inte vill vänstra och spela med händerna både över och under täcket, och kan vara regeringsunderlag både åt S och M.

Att läsarna gör bedömningen att Centerpartiet sannolikare ingår i regering eller regeringsunderlag än Liberalerna och KD talar för mental beredskap att en röst på Annie Lööf är en röst på Stefan Löfven som fortsatt regeringschef.

Då bloggens läsare generellt är högerliberala eller högerkonservativa finns förstås en stor grad av önskedrömmar i ovanstående svar. Svaren kring SD måste alltid tas med en nypa salt pga de inlänkningar som sker från SD:s skräniga omogna Internetsvans så fort man har SD med i en enkät, enligt den barnsliga tron att enkäter på Internet påverkar valutgången.

Det hade varit intressant att göra samma enkät utan SD som möjligt svar, men då det var en flervalsenkät borde inte övrig svarsfördelning påverkats särskilt mycket.

Socialdemokraterna bedöms ändå vara det näst sannolikaste partiet att ingå i nästa regering, och i så fall sannolikare med SD eller C-stöd än med stöd från MP eller V, utifrån enkätens svar.

Läsarna avfärdar både Feministiskt Initiativ och Medborgerlig Samling som sannolika regeringsunderlag eller regeringsmedlemmar.

Överlag intressanta förväntningar. S eller M bildar regering. C och SD avgör om nästa statsminister heter Stefan Löfven eller Ulf Kristersson.

Foto: Basilika

$
0
0
Fick en fråga om basilikan, och hur jag lyckats med den. Svaret är väl som vanligt när det gäller basilika: "Ingen aning, det kan gå precis hur som helst." Jag gissar på värmen och solen.
Basilikan. Rosmarin och längre bort lagerblad ur fokus.
Att odla basilika brukar gå lite hur som helst. Ibland bra, ibland kasst och oftast åt helvete.

I år satte jag 4-5 frön någonstans slutet av maj eller början av juni i en överbliven kruka och ställde ute. Det var varmt och går det så går det. 

Nu har den nått buskstorlek och gått i blom. Enda slutsatsen är att rejält med sol och värme är något som basilika gillar. Den har inte ens blivit angripen av bladlöss eller annat otyg än. Det kommer garanterat, så det är inget att oroa sig för.

Plantan ovan är plockad mestadels nedifrån efter omplanteringen till nuvarande innerkruka. Kanske enstaka toppblad plockade tidigare för att den skulle buska till sig lite.

Söndagsenkät: Hur hög belåningsgrad har du på din bostad?

$
0
0
Dags för en söndagsenkät igen. Kanske en koll på läsarnas belåningsgrad på bostaden, vilket kan indikera hur många som blir inlåsta i bostaden om priset faller.
Lite bostäder på Gottskär, Onsalahalvön, Kungsbacka.
Belåningsgrad är alltså hur stora ditt hushålls skulder är i förhållande till bostadens marknadsvärde. Marknadsvärdet får du förstås skatta utifrån aktuell bedömning, medan skulderna är lite tydligare.

Svara sedan nedan.

Det hela blir ju intressant att sätta i relation till eventuella framtida fallande bostadspriser. Hamnar belåningsgraden över 85% kommer hushållet bli inlåst i bostaden, samt inte kunna byta bank eller förhandla villkor med banken. Detta då man för att få lån i annan bank eller för att flytta behöver stoppa in 15% i bostaden obelånat. Kort sagt sitter man fast i bostaden i ett sådant läge.

Bankerna får inte säga upp lån bara för att man är högbelånad, så länge man betalar räntan och amorteringarna, men bolånetorsken med över 85% hamnar i ett skruvstäd där bolånebanken egentligen kan sätta vilken ränta den vill - ingen annan bank kommer ta över kunden. Ännu värre blir det förstås vid över 100% i belåningsgrad. Bankerna kan kräva kraftigt höjd amortering vid hög belåning, även om de inte kan säga upp lånet. Dock, misslyckas du med amorteringen, så kan banken förstås säga upp lånet. Dock tar processen tid, tid under vilket bostaden kan falla ytterligare i pris.

Faller bostadspriserna 20% kommer alla med knappt 70% i belåningsgrad idag att hamna på över 85% i belåningsgrad. 

Väntade spikar i svaren bör ligga på 85%, 70% och 50%, så som amorteringsreglerna är utformade. Vid 50% belåningsgrad upphör amorteringskravet och många slutar amortera där. Vid 70% sänks amorteringskravet från 2% om året till 1%. Och 85% är maxbelåningen vid nya lån.

10-årshögsta elpriser

$
0
0
Elpriserna i elområde 3 ("Stockholm") är nu de högsta för juli månad sedan 2008. Underskottet i vattenmagasinen motsvarar nu hela årsförbrukningen av el i Stockholms län, Södermanlands län och Uppsala län tillsammans, med nästan 30% av Sveriges befolkning. Då har ännu inte två reaktorer i Ringhals avvecklats, vilket kommer ske 2019 - 2020.
Vattenfalls ena kraftverk nedanför Helvetesfallen i Trollhättan.
Elpriset ligger på timbasis just nu på 59:23 öre per kWh oräknat skatter och moms. Vattenfall anger rörligt elpris till 54:06 öre per kWh, men avser då antagligen rörligt elpris för de som har månadsavläsning och inte timavläsning. Likväl är dessa dryga 54 öre det högsta julipriset sedan sommaren 2008, dvs ett 10-årspris.

Vattenfall tror att priserna riskerar bli ännu högre i ett pressmeddelande, och rekommenderar förstås kunderna att binda elpriserna när de är som högst. 

Man ska förstås aldrig binda elpriser när de är som högst, man ska binda dem när de är som lägst. Band man i våras kunde man på treårsavtal fått 38 öre per kWh, eller en besparing inklusive moms på drygt 3000:- SEK per år för villan med 15 000 kWh i årsförbrukning1., jämfört med aktuellt rörligt pris.

Vindkraften har förstås också gett mindre än normalt på grund av vädret. Är det varmt ger vindkraft lite, pga att värmen följer högtryck. På samma sätt ger vindkraft som minst när det är kallt, eftersom köldknäpparna vintertid också följer högtryck.
Kolkraftverk.
Nu ska två reaktorer stängas i Ringhals, med start 2019, så dagens elpris kan antagligen kommas ihåg som den gamla goda tiden. Ringhals ägs av just pressmeddelandets Vattenfall, som därmed kommer få betydligt mer betalt för elen från sina övriga kraftverk i Sverige, samt importerad el från Vattenfalls kolkraftverk på kontinenten. Vattenfall äger fortfarande sju kolkraftverk i Tyskland och Nederländerna - det var bara kolgruvorna man sålde av för att ägaren regeringens kulle kunna låtsas vara miljövänliga. Vattenfall köper förstås fortfarande in kolet.

Kanske är det med den insikten som bolaget rekommenderar ett låst elpris?

Den förtida nedläggningen av två reaktorer i Ringhals sades vara på grund av de låga elpriserna. Det är ju åtminstone ärligt av Vattenfall att på så vis medge att deras mål är högre elpriser.

Vattenfall ägs av svenska staten. Man betalade i vintras ut 2 miljarder kronor till staten i utdelning.

1. 15000*(54.06-38)*1.25=3011

Pågående arbete: Bostadsrättspriser Östermalm 1989 - 1994

$
0
0
"Östermalm - 6:a i toppskick!VISAS EFTER ÖVERENSKOMMELSEBR 160 kvm med centralt läge på övre Östermalm. 3 stora sällsk.ru (+1 sovrum) i fil mot gatan med bl a burspråk, kakelugnar, högt i tak. Modernt kök med matplats. Helkaklat badrum. Sep wc. Balkong mot gården. Hela fast (byggd 1903) är tot.san med bibehållen charm. OBS Pris 2,8 milj."- Svenska Dagbladet 1989-11-01
Då det saknas tillförlitlig statistik över bostadsrättspriserna inför och under 90-talskrisen, så har jag nu kavlat upp ärmarna och håller på att ta fram detta utifrån radannonspriser i Svenska Dagbladet. Det är förstås inte samma sak som slutpriser, men ändå en indikation på marknadens värderingar. Fullständig statistik för 1989 - 1994 kommer senare, men det tar rätt många timmar att ta fram.
Stickprovets medelpriser och medelyta på Östermalm 1989.

Östermalm är alltid Östermalm, så det är ju intressant att titta på hur bostadsrättspriserna ("insatslägenheter" som man ofta kallade dem på dem tiden) utvecklades under 90-talskrisen. Så jag har nu betalat för SvD:s arkiv (DN:S sträckte sig bara fram till 1992) och sitter och läser radannonser, för att ta ut ett stickprov på annonspriserna.

Min metodik är väldigt enkel och förstås delvis undermålig. Pga tidsåtgången tar jag bara ett stickprov på tre lägenheter varje månad1.. Jag försöker hålla snittarealen mellan 60 och 80 m2, vilket är den enda selektering jag gör. Generellt undviker jag paradvåningar över 200 m2. Största lägenheten i stickprovet ovan var på 160 m2, och minsta på 31 m2. Snittstorlek på hela 1989 var i mitt stickprov 70 m2. Snittpriset i mitt stickprov för 1989 var 17 171:- SEK per m2.

Dessa är förstås inte samma som slutpriser. Min lägenhet såldes till 8% under annonspris när den såldes 1997. Det tog tre månader, under vilket exakt tre personer tittade på lägenheten och den sista lade ett skambud. Det var tider det. Å andra sidan köpte jag min första villa på 140 m2 för 695 000:- SEK som enda budgivare med 150 meter till "egen strand" i insjö och 18 km till Brunnsparken i Göteborg.

BR-statistiken från 90-talet är bristfällig. Det blir intressant att se hur annonspriserna förändras på vår resa fram mot 1994. Inlägg kommer senare tillsammans med en del reflektioner.
"3:a Östermalm BR75 kvm, mkt välplan,garage. Bra läge. Månads avg 1 500:- Pris 1,5 Mkr" - Svenska Dagbladet 1989-12-06

1. Ja, jag vet, man behöver åtminstone sju stickprov för någorlunda vetenskapliga data, men priserna är inte oberoende av varandra, så jag nöjer mig med tre. Det fungerar någorlunda nu när jag testat ett första år. Längre fram när marknaden kollapsat på allvar efter 1992 blir annonserna dessutom väldigt fåtaliga när kapitulationen inträffat och folk gett upp att sälja.

Pågående arbete: BR-priser Östermalm 1989-1991 - är ni redo för krisen?

$
0
0
Uppdatering kring historiska bostadsannonspriser på Östermalm. Vi har nu nått fram till 1992 och den riktiga kraschens förmodade början. Men redan i december 1991 var priserna till synes ner med 35%.
Stickprovet bostadsrättsannonspriser Östermalm 1989 - 1991 än så länge.
Från priser på som högst 20 900:- SEK per m2 och 19 400:- SEK per m2 i februari och mars 1990, verkar priserna till slutet av 1991 fallit med ca 35%. I november låg de på 13 700:- och i december 13 000:- SEK, vilket alltså landar på cirka 35%. Jag använder ca-värden här eftersom det är ett stickprov. Exakt ras från toppen tidigt 1991 är annars 38%.

Notera att denna nedgång alltså var före kronkrisen hösten 1992. Regeringen Bildt tillträdde dock hösten 1991.

För övrigt dök det 1990-91 upp annonser för nyproduktion på Östermalm. I princip enbart vindlägenheter. Känns det igen? Priserna låg i annonserna på upp till nästan 30 000:- SEK per m2. Även när snittpriserna började gå ner fortsatte vindsvåningarna att finnas på prisnivåer över 20 000:- SEK. Jag har inte tagit med dessa vindsvåningar i mina stickprov när jag stött på dem.

Nu kavlar vi upp ärmarna, för nu blir det drag under galoscherna när vi når 1992.

BR-priserna rasade 56% på Östermalm under 90-talskrisen

$
0
0
En genomgång av bostadsrättsannonser visar att bostadsrättspriserna föll 42% på det ständigt attraktiva överklass-Östermalm under 90-talskrisen, sett till årsmedel. Tittar man på enskild månad var raset 56%.
Medelpriser stickprov bostadsrättsannonser Östermalm 1989 - 1994. Data: SvD arkiv.
Inte ens Östermalm var alltså förskonat från prisnedgångarna i spåren av 90-talskrisen. Det är värt att notera att nedgångarna inleddes även innan kronkrisen hösten 1992, då redan större delen av nedgången var tagen för Östermalms del. Priserna bottnade under 1993, då de låg runt 10 000:- SEK per m2 i stort sett hela året. Redan 1994 började priserna återhämta sig.

Metodiken är att ha tagit ett stickprov på tre lägenheter per månad ur bostadsradannonserna i Svenska Dagbladets arkiv. Då bostadspriser inte är vetenskapligt sett oberoende stickprov, utan beroende av varandra, har jag inte brytt mig om att ta högre volymer av stickprov. Jag har undvikit lägenheter över 200 m2 och försökt sikta på ett m2-medel på runt 80 m2, även om det ofta varierat stort. Enda medvetna selektionen har varit att försöka få en snittyta per månad på 60-100 m2 på de tre lägenheterna. Jag har även om möjligt undvikit vindvåningar och nyproduktion. Jag har även undvikit att använda samma lägenheter, då vissa objekt återkommit i flera månader till oförändrat pris.

Felkällor finns garanterat. Från december 1992 till 1994 var det ofta svårt att hitta tre annonser, även om det gått, men tagit tid, t ex sökningar på Ö-malm istället för Östermalm etc. 

Att lägenheter återkommer med oförändrat pris är en indikation på att många lägenheter i själva verket var osäljbara till begärt pris, som alltså var för högt.

December 1992 dök de första exekutiva auktionerna upp. En av dessa satte ett marknadspris på ca 4 000:- SEK per m2 på en 220 m2 våning på Östermalm. Jag har undvikit att ta med exekutiva auktioner, även om jag pga brist på lägenheter till salu fick ta med en dito i december 1992.

I mars 1994 bytte SvD benämning på lägenheterna från insatslägenhet till bostadsrätt. De tidigare begreppet används sällan eller kanske aldrig idag. Det är dock mer rättvisande, då man faktiskt inte äger en lägenhet, utan att det handlar om en insats i en förening, vilket ger ägaren bostadsrätt.

Från 1993 och framåt var det oftast fler annonser om att lägenheter köpes än lägenheter till salu när det gällde Östermalm. Priser försvann också ofta på lägenheterna, alternativt angavs inga m2. Antagligen för att locka intressenter att ringa mäklaren. Även detta är en osäkerhetsfaktor.

Vad som är typiskt för en kraschad marknad är just att den krymper volymmässigt, när förlustaversion gör att man inte vill sälja. Man blir inlåst i sin bostad. Den låga volymen av annonser visar på detta beteende.

Vad faktiska avslut gått på är alltså osäkert. Själv sålde jag (vid Liseberg i Göteborg) min lägenhet 1997, och var då tvungen att efter tre månader och endast tre intressenter  (varav två tittade på lägenheten men aldrig ens lade ett skambud) sälja till 8% under begärt pris. Så annonspriserna är inte med säkerhet vad lägenheterna faktiskt gått för. Dock är det en bra indikation tills någon annan presenterar bättre data.

I kontrast mot Östermalm vore det förstås högintressant att titta på någon kranskommun, t ex Täby, och se hur utvecklingen skilde sig där. Men att ta fram datat tar nästan en hel normal arbetsdag och få bli en annan dag.

Beskedet är iaf att även på Östermalm dök priserna i storleksordningen 43 - 56% under 90-talskrisen. 

Ringhals 2 stoppas - havsvattnet för varmt

$
0
0
Vattenfall har nu stängt ner reaktorn Ringhals 2. Kylvattnet, som tas ur havet, har blivit över 25 grader och för varmt för att köra reaktorn säkert.
Ringhals.
Ringhals 2 har alltså stoppats meddelar Vattenfall i ett pressmeddelande. Havsvattnet, som används som kylvatten passerade 25 grader och blev därmed för varmt. Redan tidigare under dagen har effekten reducerats i reaktorn pga den stigande havstemperaturen.

Sven Andersson, produktionschef Ringhals:
"När vattnet blir varmare minskar dess kyleffekt och för att vi med god säkerhetsmarginal ska behålla den kylförmåga som behövs för olika system behöver vi nu ta Ringhals 2 ur drift."
Morgondagens elpriser är redan fastställda men hos Kontrollrummet på Svenska kraftnäts sajt syns tydligt hur Ringhals 2 successivt stängts ner.

Vi kan garanterat räkna med att aktuella rekordelpriser kommer klås de närmaste dagarna, oavsett om Ringhals 2 kan startas upp igen - vattenkraften körs istället, vilket dränerar de redan låga vattenreservoarerna ytterligare.

Samtidigt är ju detta en passande försmak på normalläget när statliga Vattenfall med start nästa år permanent stänger ner två reaktorer på Ringhals i förtid på grund av de låga elpriserna.

Regeringen betalar tillbaka böndernas skattepengar - kallar det stöd

$
0
0
Regeringen skryter idag med att de betalar tillbaka delar av böndernas skattepengar till bönderna, och kallar det för stöd. Men det är alltså inte ett stöd och det är inte något som regeringen ska ta någon ära för - de beskattar redan landets bönder på mångfaldigt högre belopp än man nu betalar tillbaka. Bönderna ger alltså i praktiken stöd till sig själva, inte regeringen.
Torkad betesmark.
Regeringen ger alltså tillbaka lite skattepengar till bönderna. Av det bönderna betalat in ska 1.2 miljarder kronor betalas tillbaka i ett sk "nationellt stödpaket" och som "krispaket".

Men pengarna är inte statens eller regeringens, utan skattebetalarnas. Då svenska bönder betalar in betydligt mer än 1.2 miljarder kronor i skatt varje år är det alltså bönderna själva som betalar stödet, inte regeringen.

Enbart årets höjning av dieselskatten kostade bönderna ca 100 MSEK. Den höjningen var 26 öre, och skatten på diesel är nu minst 2:65 SEK per liter. För eldningsolja, som bönder bland annat använder för att torka spannmål, är skatten ännu högre, 3:10 SEK per liter. Totalt sett är enbart skatten på diesel som Sveriges bönder betalar 1.2 miljarder SEK årligen. Enbart böndernas dieselskatt betalar regeringens "krispaket".

Det finns en ständigt pågående kris för jordbruket i Sverige, och den krisen stavas Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Denna kris kan man rösta bort i september.

I övrigt åläggs Jordbruksverket att betala ut stödet. Jordbruksverket har inte lyckats betala ut EU-stöd på tre år till jordbrukarna och många har gått i konkurs på grund av detta. Dessa EU-pengar går nu tillbaka till EU tillsammans med böter för ej utbetalade stöd - böter som dras från böndernas framtida EU-stöd. Vi ska således inte ha några förhoppningar om att detta "stödpaket" alls når bönderna de närmaste åren. Det kommer gå så pass långsamt att många går i konkurs innan dess.

Kom som skattebetalare ihåg att du aldrig ska vara tacksam för något staten betalar till dig. Det var aldrig statens pengar från början, utan du har själv betalat in pengarna som skatt.

Massiv läcka: Wikileaks sexistisk, rasistisk, antisemitisk, homofobisk organisation

$
0
0
En massiv läcka av 11 000 direktmeddelanden ifrån en hemligt gruppdiskussion på Twitter med Kreml-organisationen Wikileaks och dess medlöpare visar att organisationens företrädare är homofober, transfober, sexister, rasister och antisemiter. De ägnar sig också åt organiserade kampanjer för att smutskasta kritiker.
Tangentbord.
Emma Best har publicerat 11 000 direktmeddelande från den sk "Wikileaks +10"-chatten. För att summera:
"The chat log shows WikiLeaks’ private attitudes, their use of FOIA laws, as well as discussions about WikiLeaks’ lobbying and attempts to “humiliate” politicians, PR and propaganda efforts (such as establishing a “medium term truth” for “phase 2”), troll operations, attempts to engineer situations where WikiLeaks would be able to sue their critics, and in some instances where WikiLeaks helped direct lawsuits filed by third parties or encouraged criminal investigations against their opponents."
Wikileaks värderingar framkommer också tydligt:
"At various points in the chat, there are examples of homophobia, transphobia, ableism, sexism, racism, antisemitism and other objectionable content and language."
Hela dumpen finns hos Emma Best.

Sverige nämns 467 gånger. Bland annat ska Wikileaks tydligen få Sverige, Storbritannien och USA att vända sig mot FN:s system för mänskliga rättigheter, med yttersta målet att avskaffa det.

Wikileaks är kända för att hårt driva agendor och hårdvinkla sina så kallade läckor för att gynna Kreml-diktaturen, och offentliggör aldrig något om Ryssland, ett av världens mest korrupta länder. Att organisationens värderingar ligger i linje med de "traditionella värderingar" som råder i Ryssland är förstås ingen överraskning i sammanhanget.

Nej, Alliansen, svensk räddningstjänst ska ej bygga på frivilliga hemvärnet

$
0
0
Den så kallade Alliansen gjorde idag ett utspel om att stärka hemvärnet för att hantera svensk krisberedskap vid exempelvis skogsbränder. Men nej, räddningstjänst i Sverige kan inte bygga på frivillighet och hemvärnet. Hemvärnets uppgift är väpnad strid och ska inte vara ett sätt att dränera försvarsbudgeten för att hantera civila kriser.
Brandbil i Härnösand.
Hemvärnets deltagande i räddningstjänst sker frivilligt på begäran från civila myndigheter, främst räddningsledare. Hemvärnsoldater kan du frivilligt ansluta sig till räddningsinsatsen i hemvärnets regi, vilket t ex sker nu i sommar när hemvärnsmännen tursamt nog har semester att göra detta på.

Men hemvärnsoldaternas praktiska möjlighet att delta i räddningstjänst är begränsad. Dels är det ett ekonomiskt avbräck från ordinarie arbete och inkomster, dels kommer inte arbetsgivare tolerera hur mycket frånvaro som helst. Och dels kommer inte familj tolerera det heller. Hemvärnsmän har obligatorisk närvaroplikt på krigsförbandsövningar (KFÖ) i ett visst antal dagar per år beroende på tjänst. Därutöver förutsätts det att man genomför ett antal frivilliga kursdygn per år. Både kurser och KFÖ sker på egen tid, tid som tas från familjen. Kan man inte på sitt eget förbands KFÖ kan det finnas möjligheter att genomföra denna hos ett annat förband.

När en hemvärnssoldat genomför frivillig räddningstjänst så äter man på det sociala kapital man har att ta ut för ordinarie hemvärnstjänst - att träna för att utföra och stödja väpnad strid och stapla fiendens kroppar på hög. Till slut kan den sociala belastningen leda till att man antingen ej deltar i räddningstjänst, eller helt enkelt slutar som hemvärnssoldat.

Att ropa på försvarsmakten när stat och kommuner inte lagt nödvändiga pengar på den civila räddnings- och krisorganisationen är inte hållbart för en försvarsmakt som redan är underfinansierad med 35 miljarder kronor och inte kan genomföra tagna politiska beslut om återtagande av svensk försvarsförmåga.

Civil räddningstjänst och krishantering ska vara civil, och finansierad och dimensionerad civilt. Försvarsmakten och hemvärnet ska alltid bara vara ett sista komplement, och inte en förutsättning för en fungerande räddningstjänst, inklusive skogsbränder.

Svensk räddningstjänst måste bygga på anställd, välavlönad kommunal räddningstjänst dimensionerad för uppgiften, kompletterad med statliga finansierade och väldimensionerade centrala resurser. När Sverige hamnar i krig måste denna civila räddningstjänst klara sig helt utan stöd från Försvarsmakten och det kommer brinna i Sverige och Sveriges skogar även när det blir krig

Svensk civil krishantering måste alltså ha helt egna resurser, inklusive de man upphandlar från privata underleverantörer ("företag"), t ex civila helikoptrar. Låt hemvärnet ägna sig åt att bli ännu bättre på att stapla fiendens kroppar på hög. Det är deras primära uppgift.

Således bakläxa för Alliansen, som återigen visar sig vare helt oförmögen till annat än populism. Man vill rent av via lagstiftning tvinga Försvarsmakten att finansiera det som man inte vill lägga pengar på hos kommun och stat. Kort sagt ska den underfinansierade Försvarsmakten dräneras på ännu mer resurser från dess primära uppgift - att försvara Sverige från angrepp.

Regeringens "stöd" populistiskt och för lågt - skjuter bara upp böndernas konkurser till efter valet

$
0
0
Regeringens återbetlning av böndernas inbetalda skatter tillbaka till bönderna själva ("krisstöd") är populistiskt och för lågt. Det skjuter på sin höjd upp masskonkurserna och nedläggningarna hos bönderna till efter valet, och räcker bara till att ge 50% av djuren mat i 2-4 veckor, om foderpriserna varit de normala.
Betesmark.
Vid torkan i början på 1990-talet utgick ett stöd på 1 600:- SEK per djur. I regeringens så kallade "stöd" utgår nu 375:- SEK per djur, men med 25 års inflation förstår alla att 375:- SEK inte köper lika mycket foder som tidigt 90-tal. Stödet kommer också räknas som en intäkt i jordbruket och som sådant beskattas. Då stödet inte är inklusive någon moms kan man inte heller kvitta momsutgifterna mot intäkterna, så 375:- SEK ska ses som inklusive moms och i praktiken alltså bara 300:- SEK exklusive moms.

En insatt läsare och jordbrukare har räknat på det hela och skriver till bloggen:
"Regeringen hävdar att stödet (underförstått årets 400 miljoner kronor) skall ge ca 375 kr per vuxet djur, utan att specificera vilka djurslag som avses.
Ur Jordbruksverkets öppna data kan vi då hämta hem siffror över djurslag och antal under tidigare år (senaste år 2017).Efter en nedgång om antalet nötkreatur 2014-2015 om ca -8500 djur kan se en ökning i antalet nötkreatur, 2015-2016 om ca 1000 djur, 2016-2017 ca 15500 djur. Totalt fanns det 2017 i Sverige 1 029 186 vuxna nötkreatur (benämns kor för mjölkproduktion, kor för uppfödning av kalvar, kvigor, tjurar och stutar i statistiken). I regeringens uttalande sades att stödet skulle vara ca 375 kronor per vuxet djur, vilket för nötkreaturen mynnar i en summa om 385 944 750, vilket får antas vara ganska nära de utlovade 400 miljonerna, innan årsskiftet."
Så långt ser ju allt korrekt ut. Men läsaren konstaterar att detta inte är hela bilden. För det första så har vi nu inte normala foderpriser längre, tack vare torkan. Notera att detta är priser exklusive moms, men stödet är utan moms, och bara 300:- SEK i jämförelse.
"Det första är att 375 kronor är något under vad en normalstor ensilagebal (rymdägg, för stadsbon) kostar ett normalt år (normalpris i Skåne brukar vara 400kr, ex moms).En sådan bal räcker till en mjölkko i ungefär två veckor under normala förhållanden, något längre om kon är i sin och inte diar/mjölkas. Ungefär samma åtgång beräknas för köttdjur. Att ställa om till sin går inte för köttföretagen, då de kor som var planerade att kalva i vår redan är inseminerade och förhoppningsvis dräktiga. Mjölkgårdar skulle över året kunna ställa djur i sin, men då förlorar de också sin huvudsakliga inkomst, men har kvar utgifterna för dyrt, importerat foder.Till detta skall också nämnas att grovfoderpriset inte varit i närheten av 400kr per bal sedan innan midsommar."
Fast Sverige har inte bara nötkreatur, kor. Det finns andra bönder än lobbyexperterna mjölkbönderna (och nötköttbönderna, som åker med på en ensilagebal):
"Det andra problemet som jag ser det är att bidraget enligt uträkningen ovan endast räcker till nötbönder.Vi har i Sverige (fortfarande 2017 års siffror) 301 468 vuxna får (benämns baggar och tackor i datasetet) och 977 203 vuxna grisar (benämns galtar för avel, suggor för avel och slaktsvin 20kg och därutöver i datasetet) .Skulle dessa omfattas av stöden (vilket är rimligt) så skulle årets bidrag behöva vara ca 865 446 375 kronor, lite mer än dubbelt så stort, bara för året (113 050 500 kronor ytterligare för vuxna får, 366 451 125 kronor för vuxna grisar). Detta givet att uttalandet om 375kr per vuxet djur även gäller dessa djurslag och inte går på jordbruksverkets "djurenhet".Regeringens förslag om 400 miljoner i stöd kommer alltså att ge ungefär hälften av Sveriges lantbruksdjur mat i ungefär 2-4 veckor."
Vinterfoderskörden ska räcka i upp till 200 dagar ett normalt år. I år blir det längre eftersom betet redan är slut. 2-4 veckor räcker alltså inte långt.

Läsaren fortsätter:
"Om skörden normalt räcker hela vintern och i år beräknas bli 30-40% lägre, så kan en snabbt räkna ut att bidraget behöver täcka upp 30-40% av vinterfodersäsongen, plus det tilläggsfoder som redan nu satts in i produktionsanläggningar.
För att göra det enkelt (Sverige är ju utsträckt och betessäsongen skiljer från söder till norr) säger vi att betessäsongen normalt är över 1:a oktober och börjar 15 april. det är 6,5 månad.
Med en skörd mellan 30-40% lägre innebär det ett frånfall av foder för 2,5 månader i fallet 40% frånfall."
Vederbörande konstaterar lakoniskt slutsatsen:
"Det innebär att regeringens förslag på räddningspaket om foder för 2-4 veckor framstår som något i underkant."
Verkligheten är alltså att det lätt saknas foder för upp till 80 dagar (40% av 200), lågt räknat, foderpriserna är skyhöga, och även vid normala priser hade regeringens stöd bara räckt till 14 - 28 dagar. Detta oräknat momsfelet, som sänker detta till 11 - 22 dagar.

Det är tydligt att regeringen dels inte vet vad de sysslar med, inte kan räkna, och bara ägnar sig åt populism för att köpa sig röster innan valet. Efter valet kommer konkurserna och nedläggningarna hos bönderna stå som uteblivet regn i backen. 

Dubbelt skrämmande är att inga journalister ställt regeringen mot väggen kring detta, inklusive ignorerandet av allt annat än nötbönderna och oavsett den otillräckliga återbetalningen av böndernas skattemedel. Men kunniga journalister i rikstäckande media finns det få av, journalister i rikstäckande media som vill riskera regeringens onda öga innan valrörelsen ännu färre.

Klimatförändringarna och samfälligheternas tragedi

$
0
0
De globala CO2-utsläppen och klimatförändringarna är ett utfall av samfälligheternas tragedi (eng tragedy of the commons). I praktiken innebär det att inget Sverige gör kommer stoppa klimatförändringar eller minska de faktiska utsläppen. Däremot kommer vi skada oss själva  samt landets ekonomi och snarare bidra till snabbare ökningar av utsläppen med rådande politik. Enda lösningen är tvingande internationella avtal, och inte några svenska symbolåtgärder. Klimatet och utsläppen är globalt och lösningen finns bara globalt.
Smält fd inlandsis på Grönland halvkilometern närmast kameran.
Inom humanekologi är samfälligheternas tragedi ett vedertaget begrepp och illustrerar hur missbruk av gemensamma resurser gynnar missbrukaren, missgynnar de goda och i slutändan förstör för alla även om missbrukaren blir rikast på askhögen.

Samfälligheter är gemensamma resurser som delas av ett samhälle. Det traditionella exemplet är en samfälld betesmark för en by, som delas av tio bönder. Varje bonde har rätt att sätta ut en ko på betesmarken, som har bete åt just tio kor. Alla bönder får lika mycket mjölk från detta bete.

Så en dag bryter en bonde mot samfälligheten och ställer ut två kor. Alla de nu elva korna ger nu ca 9% mindre mjölk pga mindre bete per ko, och börjar magra av. Men bonden med två kor får 82% mer mjölk än de andra bönderna, och blir rikare än dem. 

De andra bönderna blir avundsjuka och börjar ställa ut fler egna kor, och så fortsätter det. En dag går det så många kor på samfälligheten att mjölken sinar, betet har trampats sönder och samfälligheten överges. Men bonden som först ställde ut en extra ko kommer ha mer pengar än de andra.

Detta är samfälligheternas tragedi. Den som bryter mot samfällighetens regelverk tjänar på det även om samfälligheten i slutändan förstörs.

I fallet med bönderna finns det annan mark att beta. Med klimatförändringar och vårt jordklot finns det förstås ingen annanstans att ta vägen, och vi drabbas förstås av overshoot, vilket i slutändan leder till att jordklotets bärkraft minskar. Vi har redan passerat den punkten.

Svensk klimatpolitik syftar till att via ekonomiska straff straffa svensk ekonomi, svenska företag och svenska hushåll. Skatter tas ut, som pumpas in i statskassan. Dessa pengar går då till offentlig konsumtion, som innebär CO2-utsläpp, så det sker ingen kompensation.

Framför allt har svensk klimatpolitik och straffskatter effektivt drivit industri ut ur Sverige, som tillsammans med Island, Norge och Frankrike är de minst CO2-beroende europeiska ekonomierna med mest icke CO2-utsläppande primär energikonsumtion. Fabriker i Sverige, Frankrike, Norge och Island släpper alltså ut mindre CO2 än i andra länder, ändå tvingar vi bort industrin från vårt land till länder som primärt förlitar sig på fossila bränslen.

Vi är alltså den duktiga bonden som ska vara moraliskt bäst på samfälligheten. Medan de andra bara blir rikare på att sätta ut fler kor, så vägrar vi göra det och får mindre och mindre mjölk själva.

I praktiken har svensk politik flyttat industri, arbetstillfällen och svenska inkomster till länder som baserar sina energisystem på fossila bränslen. Dessa länders ekonomier växer därmed och länderna förbrukar ännu mer energi baserat på fossila bränslen. Svensk politik leder till ökade CO2-utsläpp och förra året ökade CO2-utsläppen från fossila bränslen med hela nio Sverige. CO2-baserad energi ökade 2.5x så mycket som förnyelsebar energi och 85.2% av mänsklighetens energikonsumtion är fossil.

En korrekt politik skulle vara att satsa alla pengar staten tar in i straffskatter på CO2 på att i Sverige bygga ut den CO2-låga kärnkraften och flytta tillbaka industrierna till Sverige. Därmed skulle det skapas arbetstillfällen, som baserar sig på CO2-fria energikällor. Som vi gör nu ökar vi bara utsläppen genom att flytta jobben.

En fabrik som flyttas till Sverige innebär kraftigt minskade CO2-utsläpp. Sverige behöver sänka skatter på arbete och företag, samt via fossillåg kärnkraft ordna mycket låga energipriser i landet, för att locka hit oss modern industri. Det är en politik som både gynnar klimatet på riktigt och Sverige som land.

Sverige kan dock inte göra allt. Vi står bara för 1/700-del av CO2-utsläppen och även om vi flyttar hem industrin igen genom en näringslivspositiv politik kombinerat med massiva satsningar på kärnkraft, så kommer det inte räcka.

Enda lösningen globalt är därför bindande hårda internationella avtal som innebär reduceringar av CO2 i verkligheten. Och nej, Parisavtalet är inte ett sådant, då det tillåter ökade utsläpp i de flesta länder. En trovärdig klimatpolitik skulle därför vara att partierna inför valet presenterar vad för åtgärder man avser att ta för att nå internationella avtal om faktiska reduceringar i verkligheten, samt hur industri och konsumtion ska koncentreras till de länder som är bäst i klassen, istället för som nu sämst i klassen.

Istället får vi skattefinansierade subventioner av elcyklar, elbilar och solceller. Samtliga producerade i länder som är beroende av fossila bränslen för sina industrier. Som hushåll är det förstås bara att tacka och ta emot så länge denna skatteåterbäring ges - kom ihåg att det inte är staten som betalar, utan det är du själv som betalar dessa subventioner via skattesedeln och du ska ha noll dåligt samvete för att få tillbaka dina egna pengar. Men klimatet räddas inte av denna plaktpolitik.

En som förstår och omfamnar samfälligheternas tragedi på ett extra tragiskt sätt är USA:s president Donald Trump. Han vill att USA ska satsa maximalt på fossila bränslen för att öka landets industriella konkurrenskraft. Och så blir det. USA:s ekonomi kommer gynnas, landet blir ännu rikare, CO2-utsläppen kommer öka ännu mer medan Sverige sitter uppe i Norden och är bäst i klassen och binder ris för sin egen rygg. Och klimatet blir ännu sämre.

Nu när sommarens väder vridits till att handla om klimat är det av yttersta vikt att eventuellt politiskt fläsk inför valrörelsen handlar om anslag och åtgärder för att hantera klimatförändringarna. T ex förbättrad hantering av skogsbränder, översvämningar mm. För CO2-utsläppen kommer öka. Sveriges resurser måste gå till att hantera klimatförändringarna, inte via meningslösa symbolhandlingar binda ris för egen rygg när övriga länder skiter fullständigt i detta och ökar sina utsläpp. Om vädret beror på klimatförändringarna, så kommer vädret återkomma, kanske redan nästa år, även om vi så helt förbjuder fossila bränslen i Sverige. 

Och flyttar svenska jobb till CO2-länderna.

Klimatförändringarna är verkliga. Och nej, att Kebnekaises sydtopp smälter beror inte på årets väder, utan är något som pågått under en längre tid, mediarubriker till trots. Att klimatförändringarna är verkliga betyder inte att politiken är korrekt - uppenbarligen hjälper inte svensk politik när utsläppen ökade med nio Sverige på ett år. De som hävdar att svensk politik hjälper kan nog bara betraktas som högutmanade. Svensk politik driver industrier till fossilberoende länder. Punkt slut.

Regeringen köper Patriot-luftvärn - utan robotar

$
0
0
"Pang! Pang! Pang! Öhn-öhn-öhn-ööööhn! Drrr-drrr-drrr! Skott kommer! Klart bakåt! Boom! Swoosh! Poof!" - Svenska soldater försvarar Sverige utan ammunition
Regeringen går vidare med att dränera Försvarsmakten på resurser genom att ta beslut om inköp av Patriot-luftvärn, trots att finansiering saknas. Affären innebär med all sannolikhet att det "hemliga antalet robotar" sätts till noll, eller möjligen en handfull för att kunna öva med. Som bloggen skrivit om tidigare och som sedan bekräftats av Dagens Industri ingår inga robotar i affären på 10 miljarder kronor. Robotarna kostar upp till 15, 18, 20 miljarder kronor ytterligare, beroende på hur mycket svenska kronan fortsätter falla.
60-talsluftvärnet EldE97, som Sverige har idag, har vi åtminstone några robotar till, även om deras fastbränsle kan falla för åldersstrecket. Av Försvarsmakten godkänt foto på eldenheten.

Mediabeskedet är att försvarsminister Peter Hultqvist (s) alltså går vidare med köpet av det amerikanska Patriot-systemet.

Affären ska kosta 10 miljarder och antalet robotar är hemliga. Allt talar för att det inte ingår några robotar, utom kanske en handfull 2-5 stycken för att kunna testskjuta med, gärna med media närvarande eller så att Combat Camera efteråt kan publicera en film på det hela.

Tidigare uppgifter gör gällande att före kronförsvagningen under våren kostade önskat antal robotar 14.5 miljarder kronor. Affären på 10 miljarder innebär att man bara köper själva systemen, som i praktiken blir ett slags väldigt dyra skenmål. Iofs kan man skrämmas lite med eldledningsradarn, men kommer inte ha några robotar att skjuta med.

Tanken är att på äkta socialdemokratiskt vis skicka finansieringbollen vidare.

Så länge får vi alltså ett äkta pappersförsvar - vi både betalar för försvaret och saknar försvarsförmågan.

Försvarsmakten får systemet och kan integrera det med svenskt luftförsvarsnätverk, utbilda, träna och öva på det i väntan på att man faktiskt får pengar att köpa några robotar för. Den finansieringen skjuts på framtiden. I ärlighetens namn skulle det ändå ta några år innan vi har kompetensen att använda systemet, så att inte robotköpen sker nu gör egentligen ingen skillnad de närmaste åren.

Förmodligen räknar man med att i ett skymningsläge aktivera beredskapskrediten och då köpa in robotar, dels från USA, och dels via avtal med grannländer som Tyskland och Polen, som har robotar. Då USA:s marinkår även är avsedda att förstärka Norge och Baltikum så räknar Sverige antagligen med att USA tar med sig robotarna, och Sverige står för systemen. Det kan rent av finnas robotar på lager i de amerikanska bergrummen i Norge redan. Man kan också tänka sig hemliga avtal Sverige - USA med förlagring av amerikanska robotar på svensk mark.

Ett sådant tillskott av ammunition i ett krisläge förutsätter förstås samarbete med omvärlden och att Sverige inte står ensamma i en i inlednignskedet isolerad konflikt. På sätt och vis är det ett positivt besked att svensk försvarsplanering bygger på stöd från USA och grannländer. Det ärliga vore dock att gå med i Nato så att sådan planering kan bli bindande.

Sipri brukar vara duktiga på att få fram antalet robotar. T ex ska vi enligt Sipri 1968 köpt 122 HAWK-robotar och 1977 ytterligare 100. Av dessa har ett antal skjutits på övningar och särskilt många kvarstår knappast. Ytterligare ett skäl till att skaffa ett nytt system - vi måste ändå skaffa nya robotar för att ha full operativ effekt och då bättre att även skaffa ett nytt system.

Via Sipri lär siffrorna komma fram tids nog.

Räkna med pellets- och flisbrist i vinter igen

$
0
0
Årets torka ger inte bara kortsiktiga konsekvenser. De delar av samhället som är beroende av fastbränsle (biobränsle som pellets, halm, flis mm) kan räkna med energibrist i vinter, då skogsbruket legat nere under torkan pga brandfaran. Såväl privathushåll som företag, och fjärrvärme- och kraftvärmeverk måste räkna med brist på bränsle i vinter.
En hög fastbränsle.
Skogsbruket har till stora delar legat nere i sommar på grund av torkan och brandrisken. Det innebär att man ligger efter, i synnerhet med insamlingen av grot - grenar och toppar - till biobränsle och flisning och att det således inte heller producerats biobränslen i önskad mängd. Vi gick redan in i sommaren med pelletsbrist från den kalla och utdragna vintern.

Många skogsbruksentreprenörer väntas gå i konkurs i torkans spår och frågan är hur snabbt den tappade produktionsförmågan kan ersättas av nya bolag?

Även skörden av halm verkar bli sämre än vanligt.

Både flis och halm används också till uppvärmning av svenska växthus, vilket innebär att svenska grönsaker kommer bli en bristvara nästa år.

Konsekvenserna av sommarens torra och varma väder kommer ge konsekvenser långt efter att hösten infallit och i vårt moderna just-in-time-samhälle kan det vara svårt att överblicka de fulla konsekvenserna.

Energipriserna lär påverkas inte bara av dålig fyllnadsgrad för vattenkraften, utan även brist på fastbränsle inom fjärrvärme och kraftvärmeverk. 

I slutändan blir det högre priser och inflation, så det blir intressant att se hur Riksbanken ska ändra hur de tittar på inflationen för att inte behöva höja räntan och krascha den svenska bostadsbubblan. Antagligen genom att energipriser och matpriser och allt annat som kan relateras till väder plockas ut ur index, eller att man justerar KPIF genom att bryta ut dessa. 

För tänk om torkan skulle leda till en krasch på bostadsmarknaden ...

Högsta antalet konkurser på minst 20 år

$
0
0
Konjunkturen fortstätter att vika och det går fort nu. Antalet konkurser i juli månad var de högsta på minst 20 år rapporterar kreditupplysningsbolaget Creditsafe. Sett till de senaste tre åren är det därtill nya månadsrekord för andra månaden på raken. Det går bra nu.
Aktiebolagskonkurser under juli de senaste 20 åren. Källa: Creditsafe
Creditsafes statistik har aldrig tidigare visat så många konkurser i juli månad.

Med god marginal var juli 2018 den värsta konkursjuli sedan Creditsafe började med sin statistik 1998. Tidigare rekordåret 2003 klåddes med 18% och det akuta finanskrisårets juli 2009 överträffades med 20%.

Ökningen mot juli 2017 är hela 48% och det är ett tydligt tecken på den vikande konjunkturen. Detta är nu andra månaden på raken där årets konkurser överträffar fjolåret.

Det går alltså bra nu i den Socialdemokratiska regeringens Sverige. Fler konkurser innebär fler bidragstagare och med det fler väljare åt arbetslöshetspartiet Socialdemokraterna, och är alltså en från regeringens sida önskad utveckling detta valår.

Totalt i år är konkurserna upp 6%, vilket i princip helt kan förklaras med juni och juli månad. Ser man på konjunkturbarometern verkar detaljhandeln krascha. Största konkursen i juli var en Varbergsbaserad godisfabrik. Lägger man till de väntade konkurserna inom de gröna och areala näringarna på grund av vädret kan vi nog räkna med ytterligare väljarförstärkning till regeringen.

Mer detaljer och siffror hos Creditsafe.

Konjunkturcykeln är en av ekonomins konstanter. Den har vänt ner på allvar i år och den regering som sitter i Rosenbad efter valet i september kommer få en del så kallade utmaningar att hantera. De goda åren är nu över, och det är dags att betala för festen. Så trodde ni att de senaste årens utmaningar inom välfärden var tuffa, så har ni inte sett början än.

Hemnet: 60% mer villor till salu i Stor-Stockholm än 2017

$
0
0
Utbudet av lägenheter till salu förblev i år större i juli än juli 2018, även om de inte var abnormt mycket högre. Däremot talar en del för att raset i bostadspriserna vandrar vidare till villamarknaden, som i Stor-Stockholm nu visade upp 60% fler objekt till salu i juli än förra året.
Villor till salu i Stor-Stockholm. Källa: Hemnet
Juli månad visade upp rekordsiffror för antalet villor till salu i Stor-Stockholm, även om dessa siffror likt för lägenheter inte var abnorma, utan bara något högre än tidigare rekordåret 20141.

Antalet villor till salu i juli var 1 317 i Stor-Stockholm, jämfört med 823 förra året.

För lägenheter i landet och i Stockholm är siffrorna högre än normalt, men inte heller här abnormt höga och inte heller några utbudsrekord.
Lägenheter till salu i Sverige.
Lägenheter till salu i Stor-Stockholm.
Lägenheter till salu i Stockholms kommun.
Förra årets situation var dock ganska likvärdig och det var först i september som utbudet sköt iväg på allvar. Värt att notera är att siffrorna för lägenheter 2018 är högre än förra året. Ej heller inkluderar detta nyproduktion.

Det mest uppseendeväckande är alltså utvecklingen för villor. Hösten blir intressant, men först i september kommer vi se riktningen på allvar.

1. Så långt som Hemnet har statistik, dvs till och med just 2014.

Stockholmsbörsen nära all time high

$
0
0
För stunden märks inga moln på den svenska börshimmeln. Det bredare OMXSPI ligger nära all time high (ATH), även om storbolagsindex OMXS30 är lite surare trots de senaste veckornas uppgång.
Dagschart OMXSPI.
Stockholmsbörsen ligger alltså nära ATH, även om charten ovan inte inkluderar dagens nedgång som i skrivande stund är -0.77%. 

Den avmattande konjunkturen avspeglas inte på börsen, annat än möjligen att börsen gått sidledes det senaste året och något uppåtgående trend är svår att urskilja. 

Överlag gör sådana sidorrörelser det svårt att uttala sig tekniskt. Fundamentalt finns det dock ingen anledning att ligga inne på börsen, vilket just sidorörelsen visar. Så här sent i konjunkturcykeln kommer inte börsen vända till att stiga. Utbrott kommer ske nedåt, men som vanligt går det väl inte att säga exakt när.

Den som swingtradar har förstås guldlägen vid sådan här utveckling, men för långsiktiga investeringar är läget knappast gott. Däremot är det tydligt att en svag svensk valuta gynnar exportbolagen, vilket förblir en positiv effekt av en egen flytande svensk valuta. Hade Sverige haft euro hade vår ekonomin och vårt näringsliv mått betydligt sämre. Istället hanterar vi nödvändiga lönesänkningar genom försvagad svensk krona, så blir facket nöjda.


Färre varsel i juni - ökningar inom restaurang och detaljhandel

$
0
0
Antalet varsel om uppsägning i juni var färre än förra året och minskade med 16% mot samma månad innan. Flest varsel skedde inom tillverkningsindustrin, följt av regeringens storsatsande välfärd och offentlig förvaltning där 460 personer fick sparken, och sedan parti- och detaljhandeln.
Varsel i juni månad. Data: Arbetsförmedlingen
Med tanke på den rekordstora mängden konkurser i juli kan detta vara intressant att titta på varslen i juni, även om det mer intressanta datat för juli månad först kommer den 11:e augusti.

Värt att notera är att varsel på färre än fem personer inte är med i statistiken, så om det är små arbetsgivare eller ensamföretagare som går i konkurs kommer de inte synas i statistiken.

Flest varsel blir det inom tillverkningsindustrin, följt av den offentliga sektorn, inklusive välfärden. Så mycket för snacket om satsningar på välfärd från regeringens sida. I själva verket sparkas folk på sina håll från den offentliga förvaltningen inom stat, landsting och kommun. På tredje plats hittas parti- och detaljhandeln, som går mycket dåligt i konjunkturbarometern.

Byggverksamhet hittas först längre ner, men är en bransch där det finns många små firmor med endast enstaka anställda som kan hamna utanför statistiken.

Storleken på varslen i respektive bransch bör förstås sättas i relation till branschernas respektive storlek. Varslen var ner 16% från juni 2017. De stora poster som faktiskt ökat i varsel är hotell- och restaurang från 88 till årets 145 och parti- och detaljhandeln från 294 till årets 375 varslade. Givet att totala varsel minskade med 16% är dessa ökningar anmärkningsvärda.

Detta talar för att läsartesen att det handlar om detaljhandel och restauranger när det gäller konkurserna i juli stämmer. Men det vet vi inte med säkerhet förrän den 11:e augusti, justerat för gränsen vid fem varslade per arbetsplats.
Viewing all 12997 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>